Varje år väntar miljontals människor på den här dagen, i synnerhet barn. Även jag har varit en av dem som delar den olidliga väntan på kalle anka, tomten och julklapparna. Men när man sedan växer upp försvinner den där längtan lite mer för varje år som går, man försöker få tillbaka pirret i magen och de starka känslorna, men det funkar inte. Man får inse att man inte är ett barn längre.

Jag saknar det. Jag saknar julen som var när jag var liten, en önskelista med över hundra saker och en överklädd julgran med massor av paket under. Klart jag saknar det. Men jag lär mig att gå vidare, jag lär mig att uppskatta den julen som är nu. Istället för att skriva en galet lång önskelista blir det nu eget julbak och shopping.

Jag lär mig att julen förändras med åren, jag förändras. Men bara för att känslorna inte är lika starka längre, och bara för att önskelistan kanske är några saker fattigare så betyder det inte att julen försvinner.

Den finns kvar, och den firas fortfarande med kalle anka, julklappar och julmat.

Några ändringar har det blivit men julen finns här. Och den kommer firas med nära och kära som varje år. Det uppskattas. Även om känslan i år kommer vara svår att hitta så firas julen med kärlek. Det kommer den alltid att göra.

God Jul allihop.

Hoppas er dag blir underbar

:*

Det var ett tag sen jag tog upp musiken nu,. Och visst, det kanske blir tjatigt men jag behöver få säga det, om och om igen. För musiken är stor. Musiken gör mig hel, och utan den. ja, då vet jag inte vad som händer.

"du håller mig vid liv"

DU ÄR VÄRD ATT DÖ FÖR.

men mot gummi glas och metall, betyder ett mirakel inget alls.

klyshigt, men det finns verkligen inte ord. Det finns knappt känslor så det räcker till, min kärlek till sveriges största rockband är utom alla gränser.

Joakim Berg, Sami Sirviö, Martin Sköld och Markus Mustonen.
Ni får aldrig sluta, aldrig någonsin.

Ni är bäst

kärlek.

"du sa att rädslan den går över, men den där oron stannar kvar"

Martin Sköld och Markus Mustonen i p3. Bra start på dagen

God jul folket
:*

Det var inte alls det jag skulle skriva. Men för en gångs skull är jag för feg för att skriva vad jag tänkte. Sen kom jag på att jag inte alls behöver vara det.

Sen kom jag på att jag inte behöver bry mig heller. Så jag vet inte riktigt om jag har någonting att skriva eller inte. Jag är för luddig för mitt eget bästa.

Nej, det är inte värt att lägga energi på.

Vi drar ett streck över det och tar nya tag istället.

:*

Det här med julklappar är inte alltid så lätt.

Tänkte mest säga det.

Och att jag nästan svimmade på mitticity idag, inte så lätt det heller.

nej, nu ska jag julmysa med julmusik och tända ljus.
Sådetså

:*

Ibland gör man rätt ibland gör man fel, lev med det.

Än en gång använder jag mig av Markus Krunegårds ord, bara för att det är så sant. Vare sig jag har gjort rätt eller fel, tagit ett beslut, får jag leva med det. Hur det än blir, hur mitt liv ser ut om en vecka, en månad, ett år så får jag leva med det. Och det klarar jag.

Jag har klarat mig en gång, jag kan göra det igen. Och igen, och igen, och igen. Om jag måste, för jag vet vad jag vill, som sagt. Även om det inte blir lätt så vet jag vart jag ska. Jag vet hur jag vill att mitt liv ska bli, och det ska jag kämpa för. Sådetså.

Det känns bra nu.

Jag är fast igen. Fanfanfanfanfan. Det här är inte bra på något sätt. Jag förstår inte hur jag kan låta mig dras med en gång till när jag vet hur det slutar. Jag vet att det aldrig blir så som jag vill, jag vet att det kommer sluta i katastrof för min del. Jag förstår inte hur jag kan göra så mot mig själv, igen.

Jag sätter mig i en sits jag inte kan kontrollera, jag sitter i ett plan utan kapten och jag kan inte göra någonting åt det.

Paniken drar sakta över mig när jag tänker på konsekvenserna av mina val. Jag vill, jag vet att jag så gärna vill. Men jag kan inte styra allt. Jag kan inte göra någonting alls just nu, jag känner mig hjälplös.

Jag önskar bara jag kunde styra någonting, en liten del, mig själv t.ex., det är väl inte för mycket begärt?

Natten är här igen. Och jag förstår inte vad som flygit i mig idag.

Natten till idag blev det knappt fyra timmars sömn, jag har inte sovit något på dagen och jag känner mig inte alls trött nu. Jag har inte heller varit sur eller grinig, inte alls faktiskt. Vilket jag alltid annars blir när jag sovit för lite. Samma sak gäller huvudvärken, den brukar också smyga sig på när sömnbrist råder, men jag har klarat mig idag. Jag förstår inte vad det är med mig, men jag gillar det, helt klart tummen upp.

Dessutom har jag hunnit med en himla massa bra grejer. Galopperat över en snötäckt äng, bakat julgodis och lussekatter, plockat ner kartonger från vinden och pyntat huset med tomtar. Ambitiöst skulle jag vilja säga!

Nu ska jag ta vara på natten så länge jag orkar, sen sova och njuta av att inte vakna förrens vid lunch imorgon. Det är ju ändå lov

:*