Jag är fast igen. Fanfanfanfanfan. Det här är inte bra på något sätt. Jag förstår inte hur jag kan låta mig dras med en gång till när jag vet hur det slutar. Jag vet att det aldrig blir så som jag vill, jag vet att det kommer sluta i katastrof för min del. Jag förstår inte hur jag kan göra så mot mig själv, igen.

Jag sätter mig i en sits jag inte kan kontrollera, jag sitter i ett plan utan kapten och jag kan inte göra någonting åt det.

Paniken drar sakta över mig när jag tänker på konsekvenserna av mina val. Jag vill, jag vet att jag så gärna vill. Men jag kan inte styra allt. Jag kan inte göra någonting alls just nu, jag känner mig hjälplös.

Jag önskar bara jag kunde styra någonting, en liten del, mig själv t.ex., det är väl inte för mycket begärt?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...