En blogg i vimlet

Alla inlägg under juli 2008

Av musikego - 27 juli 2008 23:28


Vartifrån får du din inspiration?


Jag har nämligen börjat tappa min. Den brukade komma från livet, från vardagen, eller från någon i min närhet. Nu vet jag inte längre vart den tagit vägen. Och det känns inte rätt att försöka leta upp den. Jag vill att den ska komma till mig, jag vill inte tvinga fram en massa pressade meningar utan betydelse.


Visst har jag ämnen att skriva om, det är inte den inspirationen jag söker. Det är glöden, kraften och viljan att skapa intryck med orden, att få meningarna att betyda någonting för mig och andra.


Det är det som är det svåra.


I'll be back.

När inspirationen hittat tillbaka...

ANNONS
Av musikego - 19 juli 2008 14:43

Jag borde vara glad.

Men det är jag inte.


Jag vet egentligen inte varför, jag känner mig bara tom.

Tom och dum.


Jag vill ha en bra dag.

ANNONS
Av musikego - 11 juli 2008 20:24

Det blir en nedrans massa bloggande nu. Jag försöker helt enkelt få ur mig så mycket som möjligt nu, så jag slipper det imorgon.


Om jag känner mig själv rätt så kommer jag imorgon bli överumplad av känslor. Nervositet, glädje, pirr-i-magen, ännu mer nervositet. Jag vill få ur mig det nu så jag kan vara helt lugn imorgon. Jag tror inte jag kommer lyckas.


Jag tänker på tåg-resan. Då kommer jag ha så sjukt mycket tid att tänka. Jag kommer hinna bli nervös, lugna ner mig och bli nervös tio gånger om, minst. Jag tänker på ögonblicket när tåget rullar in på Eskilstuna Central. Min mage kommer vara bombad med pirr. Som jag inte alls kommer veta vart jag ska göra av. Hjälp.


När jag blir nervös och full av pirr-i-magen som jag inte vet vart jag ska göra av, då vet jag knappt vad jag gör. Jag vill inte skämma ut mig det första jag gör. Det vore inge vidare. Samtidigt vill jag inte bli blyg heller, för det kan också hända. Och att stå där och bara vara tyst, nej så blir det bara inte.


Okej. Ett djupt andetag innan jag entrar stationen, så får det bli. Och sen får jag ta det som det kommer helt enkelt. Det som händer händer.


Ödet får styra.

Av musikego - 11 juli 2008 20:02

Jiiiiiho


Nu bär det snart iväg. imorgon klockan 08.21 går tåget mot Eskilstuna. Tidigt, jo det vet jag. Men det var det som fanns så vi kör på det.


Jag tänkte på det på vägen hem från jobbet idag. Och resten av dagen också för den delen. Att det varit i mina tankar hela dagen är inte konstigt, det är ju ändå imorgon. Nervös och exalterad har jag gått runt och varit idag. Och lite trött.


Inatt drömde jag om det, en lite konstig dröm. En lite konstig men väldigt verklig dröm. Jag kommer ihåg att jag önskade att det inte var en dröm, och jag trodde verkligen inte att det var det. Det var så verkligt.

Det konstiga med min dröm var att ingenting handlade om konserten.


Jag tänkte fram och tillbaka på det idag. På morgondagen. Försökte föreställa mig hur det kommer bli. Men det gick inge vidare bra. På vägen hem kom jag fram till att jag ska försöka göra det bästa av det.


Det kommer bli kul. Det det vet jag. Och helt misslyckat blir det inte hur jag än bär mig åt. Jag ska ju se kent för tusan! och Håkis.

Det kommer bli bra.

Av musikego - 10 juli 2008 20:19

Snart är jag på väg.

Snarare än jag tror minsann.


Alldeles nyss var det flera veckor kvar, månader. Men som sagt i föregående inlägg så flyger tiden förbi, alldeles för fort.


Min längtan är snart över. Snart övergår den i nervositet kan jag tänka. Men inte än, nej för än har jag inte haft tillräckligt med tid att tänka.


Eskilstuna alltså. På lördag bär det av, då är det dags.

Håkis och kent på en och samma gång, i Eskilstuna.


Jag hoppas bara att det blir bra. Det blir bra. Självklart, det är ju kent. Inget att tveka om. Men resten. Att träffa Martin igen efter tre år. Kul ska det bli, men nervöst är det.


Martin är alltså en kille jag träffade på ett ridläger 2005. Då minns jag inte att vi var alltför sociala, eller? Vad jag kommer ihåg så var det mer efteråt vi tog kontakt. Det gör desamma... Nu ska jag dit på lördag. Och ja, nu blir jag allt mer nervös ändå.


Det har nog legat och gnagt i mina tankar en längre tid när jag tänker efter. Men jag har inte velat ta fram det.


Egentligen vet jag inte varför, det borde väl inte spela så stor roll?

I alla fall så kryper nervositeten närmre nu. Även om verkligheten inte än kommit ikapp mig.


Det blir nog lyckat. Det hoppas jag, och tror. Litegrann...

Av musikego - 10 juli 2008 20:13

Minuter blir timmar

Timmar blir dagar

Dagar blir veckor

Och veckor blir år


Tiden går fort nu, riktigt fort. Själv vet jag inte om jag hinner med. Jag glömmer bort att tänka, jag hinner inte tänka. Jag vill ha tillbaka sommarlovet.


Visst det är inte slut än, det är ännu långt kvar. Men om tiden fortsätter att springa förbi mig, ja då är det snart slut.


Jag vill kunna ta vara på tiden. För än så länge har lovet varit riktigt bra. Folket, musiken, upplevelserna. Tillsammans har det gjort min sommar.

Nu vill jag bara att resten, det som är kvar - att det ska bli minst lika bra.


Jag ska ta vara på tiden så bra jag bara kan nu. För att slösa bort en sommar till, det har jag inte råd med.

Av musikego - 8 juli 2008 11:40

Hej igen

Nu är man tillbaka efter en vecka med massa sol, tält, musik & bajamajor.

"Det känns rätt gôtt faktiskt" för att än en gång citera en gôrbra värmlänsk movie. Det känns bra att vara hemma igen. Nej, inte att vara hemma. Men att sova i min egen säng. Hemma trivs jag inge vidare, det vet ni. Men det tar vi inte nu.


Arvikafestivalen var grym. Minst sagt.

kent

Håkan Hellström

Lasse Lindh

Tingsek

Lykke Li

De Lyckliga Kompisarna

Hot chip

Timo Räisänen

Adam Tensta

The Hellacopters

Slayer


^

Ett urval av de band/artister vi såg.


Kent spelning kan inte beskrivas med ord. Det kan varit den bästa jag varit på.


01. Stenbrott
02. Blåjeans
03. Ingen kommer att tro dig
04. Berlin
05. Ingenting
06. Vy från ett luftslott
07. Vad två öron klarar
08. LSD, någon?
09. Kärleken väntar
10. Generation ex
11. Om du var här
12. Dom andra
13. 747

14. Utan dina andetag
15. Håll ditt huvud högt
16. Mannen i den vita hatten


Låtlistan var underbar. Gamla som nya låtar, klockrent alltihop. Aldrig har jag hört "blåjeans, stenbrott, ingen kommer tro dig, eller vad två öron klarar" live förut. och inte trodde jag att jag skulle få det heller. Men där trodde jag fel. Åååh så bra det var.


Jag vet verkligen inte vad jag ska säga mer än att det var fantastiskt. Att än en gång se dessa människor på scen. Att se kent. Känslan av kärlek och lycka är alltid fulländad i dessa ögonblick.


Ett enda minus har jag. Ett enda. Och det är orealistiskt egetligen. Jag ville inte att det skulle sluta. Varenda gång jag hör MIDVH så kommer känslan till mig, den hemska känslan av att någonting så underbart är över, igen. Jag grät en tår också, som varje gång. En glädjetår slash ledsentår. Glädje för att det är kent. Det är kent som stått mitt framför mig i över en timme och spelat den musik som bara kent kan. Ledsen för att det är slut.


Jag vet att det måste ta slut. På det sättet kan jag ju uppleva det igen, men ändå. Ibland vill man bara att tiden ska stå still.


Än en gång måste jag tillägga att jag hade fel. Det var inte slut. Jovisst var konserten slut. Men inte lyckan, lyckan fanns där fastklistrad inom mig. Inom mig -och nu även i lådan bredvid min säng. Och där skulle den stanna.


Det var nämligen så att efter konserten hittade jag Elin igen. Elin  såg märkligt glad ut, och hon tyckte att kent hade varit riktigt bra om jag inte minns helt fel. To the point. Elin var glad. Snart var jag hyperglad.


Elin höll upp någonting som såg ut som ett svart tygstycke. Det var inte bara ett tygstycke. Det var Martin Skölds svettis-band!

Jag lämnar härmed lite plats för er att beundra och tappa hakan för det stordåd jag just berättat om.








Jag blev minst sagt glad. Jag blev överlycklig. Hyper-över-lycklig. Gråt-kram-kärlek-till-folket-överlycklig.


För er som inte riktigt hängt med så fick jag martin-sköld-svettis-bandet av min älskade vän Elin.


Hon gjorde min dag, min månad, mitt år.

Tack.


Nu ligger mitt(!) kära martin-sköld-svettis-band bredvid min säng och jag tror att jag ska ta en liten promenix dit nu och bara njuta av min nyfunna kärlek.

Presentation

Omröstning

Är du lycklig nu?
 Ja
 Nej

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ En blogg i vimlet med Blogkeen
Följ En blogg i vimlet med Bloglovin'

Statistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se