Direktlänk till inlägg 22 december 2009
Ibland gör man rätt ibland gör man fel, lev med det.
Än en gång använder jag mig av Markus Krunegårds ord, bara för att det är så sant. Vare sig jag har gjort rätt eller fel, tagit ett beslut, får jag leva med det. Hur det än blir, hur mitt liv ser ut om en vecka, en månad, ett år så får jag leva med det. Och det klarar jag.
Jag har klarat mig en gång, jag kan göra det igen. Och igen, och igen, och igen. Om jag måste, för jag vet vad jag vill, som sagt. Även om det inte blir lätt så vet jag vart jag ska. Jag vet hur jag vill att mitt liv ska bli, och det ska jag kämpa för. Sådetså.
Det känns bra nu.
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 |
6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 |
|||
14 | 15 |
16 |
17 |
18 |
19 | 20 |
|||
21 | 22 | 23 |
24 | 25 |
26 |
27 | |||
28 |
29 | 30 |
31 |
||||||
|