Hur jag än försöker, hur mycket eller lite jag än tänker finns den alltid där. Jag kan inte stänga av, jag kan inte släppa taget längre. Jag kan inte ha kontroll. Och det känns.

Det känns för mycket, på fel sätt. Jag är kräsen, jag vill ha något som känns men jag vill ha det på rätt sätt, på mitt sätt.

Små ord som egentligen inte behöver göra någon som helst skillnad får mig att skaka av rädsla. Jag gör mig beredd på det värsta varje gång, men det fungerar inte längre. Jag kan inte vara beredd, det har gått för långt, igen.

Det är en jobbig oro, känslorna styr mig och inte tvärtom. Jag vill kunna styra, jag vill ha kontrollen. Men jag vet inte om jag kan, jag vet inte hur jag får tillbaka den.

Jag vet inte hur det funkar.

Åh, ni förstår inte hur bra livet är precis just nu.

Här vill jag stanna, här vill jag alltid vara.

<3

Det finns egentligen massor jag vill få ut, skriva, berätta. Men det känns inte rätt att göra det, inte här, inte nu. Istället tar jag vara på tiden, mår bra och bara njuter. För nu är livet som jag vill att det ska vara, det går framåt och det känns.

Jag känner mig fortfarande inte säker, jag kan inte räkna med att det fortsätter framåt och oron gör det svårt. Men jag tänker positivt, och jag mår bra på riktigt.

Jag har fått något som känns.

kärlek på det.

:*

Ojojoj. Berlin, nyår, party och det ultimata sällskapet. Jag kan helt ärligt säga att det är den bästa resan jag gjort och att tror att jag förälskat mig i en stad. Berlin var underbart, människorna, stämningen, omgivningen och allting var helt galet bra.

Nytt år hann det bli också och för första gången var inte det höjdpunkten med nyår. Att 2009 nu är 2010 gör ingen skillnad för mig, inte i siffror, inte i känsla, inte alls nästan. Det är dock skönt på ett sätt då jag tycker det är enklare att lägga saker bakom mig nu, det blir en linje som delar det gamla från det nya. Nytt år, nya möjligheter säger man väl? dessutom kommer det här året bli magiskt. Något många säger inför varje år, men jag vet att det är sant. För det första är det nu året jag tar studenten, med studentresa, bal och allt därtill, bara det kommer bli så sjukt bra. Sen är det också året jag kommer se kent minst fyra gånger, kanske och förhoppningsvis se muse, festivaler, upplevelser och magi kommer finnas där.

Inte nog med detta så vet jag att mycket annat också kommer vara hur bra som helst, att bara umgås med de jag tycker om. Att ha tid för mig själv, att må bra.

Allt det här kommer göra mitt 2010 till något alldeles speciellt. Jag gillert

Nu kör vi!

:*

Göm vad jag sa. Allt kommer bli AWWWESOME!

Berlin, brudarna, party, nyår, shopping.

Det blir knappast bättre än så.

ME LIKE.

Livet leker
:*

Väskan är packad och klockan går. Snart bär det av mot Skavstaflygplats och imorgonbitti blir det flyg mot Tyskland och Berlin. Det kommer bli grymt, det vet jag.

Men just nu känns det lite konstigt. Inte just resan, men mycket annat. Just nu vill jag bara ha svar, och jag vill ha rätt svar, jag vill ha de svar jag vill höra. Dock är det inte alltid så lätt, och jag tror mer det går åt andra hållet faktiskt, tyvärr.

Jag antar att tiden får visa vägen, än en gång. Och jag får ta det som det kommer.

Nyår kommer i alla fall bli tokbra, och det gillas.

:*

De senaste dagarna har jag spenderat mycket tid runt folk. Vare sig jag varit hemma eller någon annanstans har jag alltid haft sällskap. Bara korta stunder har varit på egen hand. Nu är jag ensam. Och jag har varit det sen jag klev innanför dörren för cirka fyra timmar sen. Fyra timmar är ingen tid alls egentligen, det är inte ens en arbetsdag.

Ändå känner jag mig väldigt ensam, väldigt sårbar. Jag orkar inte göra något vettigt på egen hand och nu är det nog lite sent att hitta på något med någon annan också. Men problemet är inte min rastlöshet, problemet är min ensamhet. Det är inte den bekväma ensamheten, den tid man ibland behöver med sig själv. Det är mer en påtvingad ensamhet, en obekväm ensamhet.

Jag antar att det var alldeles för längesen jag var ensam, så längesen att jag glömt hur jag gör det till min fördel. Jag behöver mer tid för mig själv, tydligen. Och bara av att inse det kan jag ärligt säga att det känns bättre. Jag är redan mer bekväm i situationen, och bättre ska det bli.

Nu ska jag göra det bästa av tiden, och ta vara på min egentid.

Sådetså

:*

Det är den 27e december, söndag, mellandagsrea och mindre än en vecka till nyår. Det är mycket för att bara vara en dag.

Det är också galet mycket snö ute. Nästan så man drunknar. Nästan så man måste ta vara på den innan den försvinner.

Jag ska ta vara på den, jag ska åka pulka, kasta snöbollar, göra snöänglar och galloppera över snötäckta ängar - med början idag. För man blir aldrig för stor för sånt, aldrig.

Vore fint med en overall [åvrål] också, men alla våra är nog för små..

:*