Direktlänk till inlägg 10 november 2008
Ingenting kommer lösas av sig självt. Det är bara så det är, ska det bli bra får man ta tag i problemen. Frågan är bara vart man ska börja. Ja, jag erkänner. Jag har problem liksom alla andra.
Jag har ett problem som jag inte trodde kunde vara ett problem. Många kanske ser det som ett drömsenario, men då har ni inte varit med om det kan jag lova. Just nu känns mitt liv lite som en highschool-film. Eller kanske en musikal då eftersom det är så aktuellt nu... I alla fall så är det inte så lätt som man som liten trodde. Som jag trodde.
Jag har makten. All makt åt.... mig?
Jag vill inte ha makten, jag vill inte bestämma. Jag vill att du ska bestämma åt mig. Du eller någon annan. Bara jag slipper.
Men det är jag som bestämmer. Tjena Tengil.
Håller jag ödet i mina händer?
Nej, det stämmer inte med min filosofi. Fast det känns visserligen så. Jag vet inte ens vad jag vill, jag vet inte hur det kommer bli. Jag vill bara att allt ska vara bra.
:*
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 | |||
17 | 18 | 19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
|||
|