Välkommen är du inte. Och det har sina skäl. Du är inte värd det. Du respekterar ingen. Du förtjänar ingen respekt. Du är odräglig och hänsynslös. Jag förstår mig inte på dig alls. Du förstår inte mig heller. Du ser allt från din sida. Du bryr dig inte. Du låtsas. Du lever i din värld och jag lever i min. Jag vill inte ha någonting med dig att göra. Men det måste jag tydligen. För det är så det är. 

Man väljer inte sin familj.

Det är ny månad. Det är November. Med stort "N".

Mitticity har satt upp jul-lamporna. Det såg jag igår när jag tog en svängom i vårt vackra köpcentrum. Senare fick jag reda på att de även fått upp julgranen. Då blev jag lite skeptisk. Det känns lite tidigt faktiskt. En och en halv månad kvar till jul om jag inte minns fel? Än så länge vill jag inte behöva tänka på julshoppingen. På alla julklappar som ska stress-shoppas i sista stund.

Ta det inte fel, jag älskar att köpa julklappar. Men man ska hitta "it" också. Det perfekta; det fina, lite roliga, det uppskattade. Livet är inte lätt. Och än så länge vill jag ta det lungt. Jag vill hinna få in lite pengar så jag kan köpa det bästa. Jag har inte ens köpt det jag själv vill ha till hösten än. Och nu är väl ändå vintern snart här, om den inte redan har kommit. Jag vill få mer tid, mer pengar. All välgörenhet till mig tack!

Stressen kommer redan det känner jag. Bra, då kanske den hinner försvinna till jul, eller vad tror du? Nej knappast säger jag. Jul-stressen kommer förfölja mig vart jag än går i femtio dagar till. Femtio dagar! det är den tiden som är kvar till jul. Kul, stressad i femtio dagar framöver.

Tack mitticity, jag gillar er med.

:*

Go dag idag. Ingen mediekommunikation som vanligtvis förgyller våra tisdagsförmiddagar i tre timmar. Känns helt ok.

Istället började man halv ett med engelska. Som känns redigt onödigt. Jag har ingen aning om vad jag ska göra. På fredag är det examination. Jag fattar noll. Känns rätt gôtt faktiskt.

Dagen känns rätt okej ändå. Jag kan ju inte klaga när jag bara har en lektion. En ovärd lektion. Hej jag heter glad vad heter du?

Efter denna underbara lektion blir det hem och sova. Eller hem och inte göra någonting. Sen iväg till kyrkan (!)

Det trodde du inte om mig va? En riktig kyrkmänniska, wao.
Ska jag vara ärlig så ska jag dit och leka med små barn. Eller slå ner små barn, om de inte lyder. I'm the new Hitler.

Jag vet ärligt talat inte hur det här ska gå. Jag orkar inte lägga ner mig i något idag. Ett tjaskigt blogginlägg tillatt börja med. Och på det en lektion utan något som helst ambitiöst arbete. Jag vill vara hemma och sova. Ja tack.

Ha en bättre dag än mig.

Puss.