En blogg i vimlet

Alla inlägg den 16 november 2008

Av musikego - 16 november 2008 23:19

Jag är sur och grinig.

Jag får inte höra det jag vill.

Det jag behöver.


Telefon tyckte jag det snackades om tidigare. Men nej, det är väl onödigt antar jag. Visst jag behöver sova så är det, därav grinigheten. Men spela roll. Jag är sur i alla fall. Som alltid, för jag är alltid sur och grinig. Och klagar jämt, eller hur? Nu är jag bara trött på allt och alla.


Jag fick inget sim-kort till telefonen för det glömde mannen som kallar sig min far. Jag har suttit här hela dagen eftersom alla andra helst gör någonting annat eller så kan jag inte nå dem för jag har ju ingen telefon (som jag nu nämnt minst hundra gånger i de senaste inläggen).


Jag orkar inte gå till skolan imorgon, det känns ovärt. Jag måste ringa praktikplats som jag nte vetom jag kommer få. ingenting är klart och det känns så jävla bra ska du veta. Allt är skit nu. A-L-L-T. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Skola måste bli eftersom vi börjar med något nytt i multimedia-dreten även om det känns redigt ovärt.


Få mig glad igen någon, snälla. Jag behöver lite pepping.

Allt går utför...
Och jag gillar det inte.



:*

Av musikego - 16 november 2008 20:55

Jag har suttit här största delen av dagen. Jag gör ju egentligen ingenting. Laddar upp lite bilder, skriver blogg och lyssnar på musik. Jag förstod inte riktigt vad det var som höll mig kvar. Tills jag för några minuter sen lämnade datorn för att ta någonting att äta.


När jag var på väg ut från köket och upp för trappen slog det mig. Jag slängde en blick på soffan som för tillfället står i hallen, där min mobil brukar ligga och vila när jag inte orkar ha den i fickan. Soffan var tom.


Jag saknar verkligen min mobil. Jag brukar ha den med mig 24/7 och nu är den borta. Den enda källan till kontakt med omvärlden är nu datorn. Det är därför jag suttit som fastlimmad här hela dagen. Jag vill inte märka att mobilen är borta, jag försöker låtsas som att jag klarar mig bra ändå. Men det gör jag inte.


Jag funderar på hur det kommer gå imorgon. Min mobil är min väckarklocka, min musikkälla, min trogna ledslagare. Jag kommer inte kunna lyssna på radion på bussen till skolan imorgon! okej, lugn. Låt inte paniken ta över.


Mina dagliga sms kommer inte vara möjliga imorgon. Det kommer bli fruktansvärt frustrerande. Det kommer seriöst bli en utmaning. Jag är aldrig utan mobil.

Snälla posten, låt min mobil komma hem fort.


:*

Av musikego - 16 november 2008 18:15


Något jag verkligen hatar, det är när människor säger en sak och sen gör en annan. Jag riktar mig inte bara mot en person nu. Snarare tre, minst. Tänk er för innan ni säger något, annars är det så lätt att såra människor i er närhet.


Själv blir jag mest förbannad. Kanske är det för att det hänt så mycket annat på senare tid, men förbannad blir jag i alla fall. Besviken också såklart, jag hade ju ändå väntat mig det du säger. Stå vid ditt ord.


Något som är ännu värre än att bara svika, det är att istället för att göra det du sagt, eller lovat - så gör du något annat. Något liknande men med andra än mig. Visst det är ingen stor grej, men det förlöjligar allting. Jag känner mig liten och svag. Obetydlig. Och det skyller jag på dig, du får mig liten.


Jag ska sluta bry mig. Jag ska sluta lyssna på er som säger sådana här saker. Det är bara dumt, man blir bara sviken ändå.


Good day.

I said good day!

Av musikego - 16 november 2008 17:57


En ny ögonsten är på väg.

Förlåt mig min kära Astronaut, men jag klarar mig inte ensam.


Efter mycket sörjande bestämde jag mig för att ta steget. Eftersom jag troligen inte kommer få tillbaka min baby så är det lika bra att starta om på nytt. Med en likadan såklart. Så nu är den på väg fpå posten, min nya ögonsten. Lika röd som kärleken självt. Jag är nöjd, även fast jag helst fått tillbaka min trogne vän.


Ett nytt kontantkort ska fixas också. Men halebop är inte de smartaste måste jag säga. För att logga in på min sida och beställa ett nytt kort därifrån (för att få samma nummer som innan) måste jag ha en kod som jag inte minns. Och när man inte minns koden kan man få den skickad men gissa vart? jo, till mobilen såklart. Guldstjärna till halebop. NOT.


Tills den nya skönheten kommer ska jag klara mig med min lilla festivalmobil, så ni får stå ut med färre sms, och ja. En tråkigare version av mig. Och ett nytt nummer i några dagar. Som jag inte vet vad det är för något än men det visar sig snart.


I'll be back


 :*

Av musikego - 16 november 2008 13:01

Så förbannat arg är jag. Ilskan kokar inom mig. Så arg att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag vet inte hur jag ska få er att förstå. Den här känslan är ny för mig. På ett sätt. För nu är jag chanslös. Jag kan inte göra någonting längre. Bara vänta. Vänta eller strunta i det, eller både och samtidigt.


Det var party hos Linnea igår. Lugnt till en början, lite för lugnt.. Sen kom folket, blandat var det och massa skoj. Jag minns att jag sa till Linnea att det här måste vara årets fest. Så tyckte jag då, för jag var så förbannat glad. Men sekunder efter det vände allt. Paniken kom, tårarna och ilskan. På bara några minute hade årets kväll vänts till årets sämsta för mig. Vi hade ju så kul, varför var det tvunget att förstöras?


Min mobil var borta. Den hade legat på laddning i linneas säng. Jag hade kollat till den med jämna mellanrum under kvällen. Men nu hade jag tappat kollen. Det var längesen jag tittade till om det hänt något, om jag kanske fått ett sms eller missat ett samtal. När jag då skulle göra det fanns den inte där. Jag visste direkt att det var något som var fel. Jag hade inte flyttat på den, för den låg ju på laddning. Och då flyttar jag den inte. Jag lånade direkt en annan mobil och ringde. Då kom paniken - den var avstängd.


Borta. Min älskling. Alla kanske inte förstår hur något materialiskt kan betyda så mycket. Men min mobil är viktig för mig. Jag har inte varit utan den sen jag köpte den i våras. Jag har inte varit utan mobil sen jag fick min första i mellanstadiet. Jag har sparade sms på min mobil, sms som betyder. jag har ljudklipp från kentkonserter, jag har - nej jag hade alla kontakter på simkortet. Nu är allt borta. Jag kan inte vara glad. Jag kan knappt le. Det enda som gör mig lite gladare är att jag ska köpa en ny, likadan. Röd och fin...


Men den nya kommer inte ha sms:en som jag sparat, ljudklippen kommer inte finnas där och kontaktlistan, den måste byggas upp på nytt. Min älskade Astronaut, kom tillbaka.


Har du sett eller hört något om en Samsung U600, röd, ultra edition. hör av dig.


Jag måste förresten tacka alla som hjälpte mig att leta igår, och alla som var där och stöttade. Det låter fånigt, men den där mobilen var inte bara en mobil. Det var min baby.

Tack alla, ni är GULD!


:*

Presentation

Omröstning

Är du lycklig nu?
 Ja
 Nej

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25 26 27 28 29
30
<<< November 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Statistik


Skapa flashcards