Välkommen är du inte. Och det har sina skäl. Du är inte värd det. Du respekterar ingen. Du förtjänar ingen respekt. Du är odräglig och hänsynslös. Jag förstår mig inte på dig alls. Du förstår inte mig heller. Du ser allt från din sida. Du bryr dig inte. Du låtsas. Du lever i din värld och jag lever i min. Jag vill inte ha någonting med dig att göra. Men det måste jag tydligen. För det är så det är. 

Man väljer inte sin familj.

 

L.bckstrm

6 november 2008 23:44

huh. vem? :O

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...