Jag fick inspiration. Från en annan blogg här i världen. Tankarna började rusa runt och egentligen vet jag inte hur jag ska få ur mig det jag tänker.

Frågan jag kämpar med kanske mer är vad det är jag tänker, om det jag tänkt skriva om alltså. Jag vet inte riktigt vart jag står. Jag väger fram och tillbaka beroende på vad det handlar om. I vilket fall som helst så är det agerande jag talar om.

Att agera. Det kan ibland vara det svåraste man kan göra. Att våga, att vilja, att bara göra. Det finns många sätt att ta sig runt ett problem. Antingen tar man sig an det, man agerar. Man gör det bättre. Eller så låter man det vara, det rinner ut i sanden, eller så stannar det där det är.

Jag själv föredrar nog att agera. För det mesta. Att göra någonting åt det låter i alla fall bättre än att låta det vara. Men vid vissa tillfällen, vid vissa problem är det inte så enkelt att bara göra. Det kan vara så att det är fler personer än en själv inblandade. Och då kan man inte bara göra som man vill, då går det inte att lösa så enkelt som man helst skulle vilja.

Jag har ett sånt här problem för tillfället. Eller, det kanske inte är ett problem egentligen, men det är något som ligger och nöter och jag kan inte bara släppa det. Men grejen är att jag inte heller kan lösa det på egen hand. Det är fler personer inblandade. Det är en person till inblandad. Och jag känner knappt personen, egentligen. Jag pratar inte längre med personen, tydligen? Jag vet inte vad personen tycker och tänker. Allt det här gör att jag inte kan lösa det som ligger och nöter i mitt huvud. Och det är lite jobbigt, för jag är egentligen en agerande person.

Jag tror helt enkelt att jag lämnar över det till den här andra personen. För vem det än var som bröt kontakten så är det bara du som kan ta upp den igen. Om du nu vill, vad vet jag. Jag kan inte göra mer i alla fall.

Så, hur agerar du?

Det återstår att se.

 

Malin

14 oktober 2008 18:08

Jag älskar dina texter Malle. De berör ända in på djupet.

http://malinsjoberg.bloggagratis.se

 

Robin

14 oktober 2008 21:57

Mycket bra.

 

M

14 oktober 2008 22:13

tack vänner! Ni gör min dag :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...