Även fast det händer gång på gång, hela tiden, fortätter jag förundras av hur mycket musiken påverkar mig. Det finns ingen, ingenting annat som kan få mig att känna så mycket som jag gör för musiken. Den gör mig lycklig, fundersam, eftertänksam, varm, sorgsen och allt som bara finns.

Idag har varit en Håkan dag rakt igenom, ändå sen jag vaknade imorse. Och det kommer fortsätta ända tills jag somnar inatt. Snart är det konsertdags, om bara 2-3 månader står håkan på LLA:s scen och gör mig lyckligast i världen. Och jag kommer stå där, längst fram, och bara le. Le, sjunga och leva fullt ut.

kärlek

Självklart blev jag kvar här vid datorn ändå. Trots att jag vill sova, faktiskt. Men det gör inte så mycket just nu att jag inte tagit mig härifrån än, jag lärde mig nämligen just någonting om mig själv.

Jag var inne på bloggen och läste lite äldre inlägg, mer exakt ett år gamla. Och även fast det bara var ett år sedan har jag förändrats rätt ordentligt faktiskt. Jag är starkare nu, jag tar bara åt mig det som jag själv växer av. Jag faller inte lika lätt, eller djupt längre. Och jag är stolt över mig själv för det. Jag sätter mina egna regler och jag bestämmer över mitt liv. Jag tänker efter mer och ger inte lika lätt. Jag påverkas inte lika lätt av energitjuvarna i min närhet. Jag står upp för mig själv och mina vänner. Jag är mognare och ingen liten skit längre. Jag låter inte folk trampa på mig, och jag låter in dig komma mig nära. För ett år sedan hade jag aldrig trott att jag skulle klara det, men jag är över dig. Jag är stolt över mig själv.

Jag somnar med ett leende på läpparna inatt.

M

Jag har blivit mycket duktig på att vända på dygnet igen, ingen egenskap jag egentligen gillar. Dessutom har jag dragit på mig en obehaglig förkylning. fast å andra sidan, vilken förkylning är behaglig?

I alla fall sitter jag uppe med en irriterande hosta, tjock och ond hals och alldeles för mycket energi. Jag vill vara frisk och trött. Så jag kan sova bra och komma upp och göra något med dagen imorgon. Inte vakna kl 12.00, dra mig en timme till, äta och dra till jobbet...

Det måste bli ändring på det här, typ nu. Ärligt talat!

Dessutom börjar jag fundera, vad har jag att stanna i karlstad för? Den enda ordentliga anledningen just nu är Lucky, pollen. Annars finns det inte mycket här. Måste på riktigt börja fundera över vart jag ska ta vägen. Lägenhet i kd vs, lägenhet i Gbg.. Eller Norge... Göteborg vore finfinfinfint! Men inte så lätt som det låter att bara dra. Inte om man är jag i alla fall. Överanalyserar och tänker för mycket. Dags att sluta med det.

Hur som helst ska jag försöka somna nu, eller snart. Road Wars håller mig sällskap. Eller håller mig vaken.. Får ta tag i en bok istället..

Night.

Anna Von Hausswolff - Old Beauty, Du Kan Nu Dö

Vackraste låten på länge.

Sitter hos min älskade vän elin och väljer ringsignal till hennes nya phonis. Som för övrigt är mobbekompis med min lilla vita. Plötsligt kommer en melodi vi känner igen, liknande en av Robyns låtar. Helmysko! Några låtar senare kommer en som tydligen kallas "train". Men nejdu! där får de ge sig, låter PRECIS som Håkan Hellström - Kom igen Lena.

Sony ericsson, kom på egna låtar & sluta sno andras. Heldåligt alltså...

Hejdå 2010. Nytt år imorgon, galet!

Ännu mer galet är att jag sitter här och är HELT KLAR! hela en timme och tio minuter före utsatt tid. Det är ju alldeles underbart. Frågan är bara vad jag glömt göra... inte bra. Nu ska jag fixa ihop dricka och lite annat smått och gott.

Hörs nästa år!

Så säg som det är

för den här gången krävs det mer

innan jag öppnar armarna

förlorar mig

och känslorna faller fritt

på midnattsgatorna

för vem skulle bry sig

om våra hjärtan blev förstörda?
Men allt det här vänder sig

in i mig

Häromdagen kom jag på att det snart är nyår. Mycket snart. Nyår, nytt år, dags att glömma allt gammalt. Bra möjlighet att lägga det bakom mig. Allting som inte ger mig någonting. Saker och människor jag borde släppt innan det ens började.

Det bästa för mig är att släppa taget, helt och fullt. Och jag vet att jag kan. Med vissa.

En fin vän sa till mig för ett tag sen att om man verkligen vill någonting ska man inte ge upp. Vi vet inte hur framtiden ser ut, vi vet inte hur vi känner eller lever om en månad. Allt kan förändras på ett ögonblick, över en dag. Och därför finns det saker jag inte kan släppa, inte just nu. Möjligheter som kanske, möjligtvis ligger kvar. Och om det finns där, om det finns där för mig, då ska jag ta min chans. För jag vet hur bra det kan bli.

Slutsats; Nyår, nya möjligheter. Dags att släppa allt som tynger mig. Inte ge upp.

Får se hur det går.

:*