Direktlänk till inlägg 10 januari 2011
Även fast det händer gång på gång, hela tiden, fortätter jag förundras av hur mycket musiken påverkar mig. Det finns ingen, ingenting annat som kan få mig att känna så mycket som jag gör för musiken. Den gör mig lycklig, fundersam, eftertänksam, varm, sorgsen och allt som bara finns.
Idag har varit en Håkan dag rakt igenom, ändå sen jag vaknade imorse. Och det kommer fortsätta ända tills jag somnar inatt. Snart är det konsertdags, om bara 2-3 månader står håkan på LLA:s scen och gör mig lyckligast i världen. Och jag kommer stå där, längst fram, och bara le. Le, sjunga och leva fullt ut.
kärlek
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | ||||||||
3 |
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 | 11 |
12 | 13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 | 20 | 21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|