Sista september, imorgon är det höst på riktigt.

Det gör mig ingenting, hösten är mysig. Dock lite väl kall just nu, innan jag förstår att jag måste börja med höstjackan och klä mig lite mysigare. Jag ska tame tusan burra upp mig i varma halsdukar och mössor i höst. Det gillar vi, mysiga höst.

Det är skönt att tiden går nu. För tillfället vill jag att den ska gå, men samtidigt stå still. Jag vill ha praktik i all evighet, orkar inte med att börja på riktigt till veckan. Å andra sidan vill jag ha november; winnerbäck, twilight och alldeles, alldeles underbart. Vilken månad.

Tänker vi ännu lite längre fram vill jag ha jul, lucia, snö. Allt som hör till. Mysiga vinter med pulka, snöbollskrig och dunjacka. Och nyår. Årets nyår kommer bli det bästa någonsin, berlin väntar. Uh så fint. Jag hörde att det visst bara var tre månader kvar till avfärd idag också, längtan.

Men jag ska faktiskt försöka att ta en dag i taget, göra mitt bästa. För även om jag älskar att längta vill jag inte tappa de dagar som går. För just nu gillar jag livet rätt mycket.

Puss på det.

Ett tack till Amanda också, för snacket på bussen i morse. Du får mig att tänka klart, tack:)