Sitter bredvid två slynor i B16.

Nej nu ska vi inte vara såna. De är söta mina små flickor.

Lite smådryg lektion har vi i alla fall. En sådan där typisk börja-skolan-igen-och-gå-igenom-alla-skit-saker-lektion.

Det är inte så kul. Men man får tid att tänka. Det är bra, eller? När jag väl börjar tänka är det svårt att sluta. Då får skolan lida istället. Men för tillfället orkar jag inte bry. Det är inget viktigt nu ändå.

Jag har lust att att mitt nyinskaffade länskort och dra med tåget. Nu. bara sådär. Men det går inte. För idag ska jag träna.

Oj! Jag ska träna idag. For real. Haha. Det är lite komiskt. Jag har inte tränat sen innan sommaren. Alls. Det kommer bli jobbigt, och lite pinsamt. Men det får gå ändå. Pinsamt för att jag har en sjukgymnast som inte sett mig träna på hela sommaren. Visserligen har han väl semester också menmen. Pinsamt ändå.

Jobbigt bara för att. Min kondition ligger nog på minus. Och styrkan borde jag tappat för längesen om jag får tro det själv. Får hoppas på motsatsen. Det kommer hur som helst bli en jobbig eftermiddag.

Jaha, så ser min dag ut. Kul. Intressant. Vilken underbar blogg. Äsch. Jag kan inte koncentrera mig på någonting för tillfället.

Så ni får ursäkta för en megaflummig blogg. Jag tar nya tag en annan gång.

Hade guld vänner.

 

eloonin

2 september 2008 22:17

Oooh har du länskort :O .. DÅ ska vi på värmlandsturer! ! . Jojo!:P

 

Malle

4 september 2008 23:43

klart vi ska! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...