Är det inte underbart att slippa skolan? Jo, för det är det, i alla fall för ett tag. Helt utan skolan tror jag skulle bli trisst för jag tycker att skolan kan vara riktigt kul ibland. Idag har jag -och många andra- studiedag. Lill-lördag, mitt i veckan och ledigt, det är riktigt skönt. Även fast jag inte har gjort något speciellt, fast det kanske är just därför. Att göra ingenting är underskattat. Att njuta av tiden och att verkligen inte ha någonting man måste göra. Fast riktigt så bra är det inte för mig. Jag borde egentligen skriva en sida om ljudets inverkan i draman. Jag är inte så sugen på det för tillfället, tyvärr. Jag vet inte om jag ska på draman ändå imorgon, fast lämna in är det nog bra att göra ändå, eftersom jag inte var där förra gången heller... Tänk nu inte att jag bara är dum och skolkar för att det är tråkigt, jag har nämligen haft mina skäl. Förra torsdagen var jag sjuk, på födelsedagen ja. Tråkigt var det, usch. Och imorgon har jag en introduktion på Makalös att gå på vid fyra. I och för sig så börjar draman halv tre, så jag hinner allt. Attans. Då tror jag mina ursäkter och bortförklaringar tagit slut så det är väl bara för mig att börja skriva den där nedrans ljud grejen.

Tänk på mig nu när jag sliter som ett djur på studiedagen.

morr

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...