Direktlänk till inlägg 7 februari 2010
Jag är förföljd - av nummer. Tre stycken små ettriga siffror som är efter mig vart jag än går. Jag ser dem på bilar, bilder, klockan, låtlängder etc. Och det är samma tre i samma ordning varje gång, tre små siffror som aldrig lämnar mig ifred. frustrerande. Det är som alla sa att det ska vara när man sett "number 23", men det är varken de siffrorna eller någon efterföljd av någon film överhuvudtaget.
Men det är lite läskigt, när jag som minst anar det kommer de. Tre små siffror; 342
tre-fyra-två, tre-fyrtiotvå, trehundrafyrtiotvå. Tre fyra två, dumma siffror. Jag vill inte vara förföljd längre.
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
7 | |||
8 |
9 | 10 | 11 |
12 |
13 |
14 | |||
15 |
16 |
17 | 18 |
19 |
20 | 21 | |||
22 |
23 | 24 |
25 | 26 |
27 |
28 | |||
|