Direktlänk till inlägg 18 september 2008
Idag är en sådan där dag.
Nu är ett sådant tillfälle.
Ett tillfälle att få ut det som satt sig fast i mitt huvud det senaste dygnet. Det är så jag behöver göra ibland. Bara skriva av mig. Ibland handlar det om något viktigt, något betydelsefullt. Ibland är det bara ordbajseri.
Det spelar ingen roll vilket, jag har ändå lika stort behov att få ut det. Idag är det lite mer ”på riktigt”. Det som sitter i mitt huvud. Fast även om det är det som sitter där, är det inte säkert att det är just det som kommer ut.
Ta texten här t.ex Än har jag inte fått ut ett jota av det som ligger och gnager i huvudet på mig. Men det känns bättre ändå. Jag behöver bara skriva, tänka och bearbeta lite. Om allt eller inget. Världsomfattande eller ingenting-värt. Det är ord som behöver komma ut.
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | 5 | 6 |
7 |
|||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 |
14 |
|||
15 | 16 |
17 | 18 | 19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 |
|||
29 | 30 |
||||||||
|