Alltså hallå världen, jag lever. Bara så ni vet, jag lever mer än någonsin. För vet ni vad det är för dag idag? Det är den 1a juni 2010. Det är ny månad, det är juni! Ahllå världen, det här är månaden vi alla har väntat på. Den sjukaste månaden någonsin. Den bästa månaden någonsin, månaden då det händer. It.

Det kommer bli det sjukaste någonsin, det kommer bli det bästa. Det är bara tio dagar kvar. Snart är vi fria, helt fria. Inga mer läxor, inga mer prov eller inlämningar. ingenting, helt jävla slut.

Galet, det kommer bli otroligt. Så otroligt att det inte finns ord till det, så otroligt att jag inte fattar det än, även fast jag sitter och skriver om det så går det inte att förstå. Det går nog inte att förstå förrens vi är där, förrens vi står där innanför dörrarna och väntar på att få springa ut. Förrens vi står på flaker och lever som aldrig förr. Skriker, sjunger, njuter. Festar som aldrig förr.

Ett jävla stort kalas kommer det bli. Så jävla bra kommer det bli. TIO små dagar kvar, det är ingenting. Det är mindre än två veckor, det är bara tre dagar mer än en vecka, det är mindre än ett dussin. Det är bara tio små dagar. Det är helt jävla galet.

FÖR VI SKA TA STUDENTEN!

och det kommer bli det sjukaste, galnaste, helt fucking bästa någonsin!!

 

Emma

1 juni 2010 11:17

Malinda, du gav mig inte bara gåshud och rysningar utan världens lyckorus!!! :D SNAAAART!!

http://emma-91.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...