Studenten börjar närma sig, balen närmar sig, studentresan till ayia napa närmar sig. Det är mycket som händer på kort tid i år. Sommaren väntar med jobb, festivaler och grillkvällar. Det kommer bli tokbra.

Ett litet problem bara.. Sen jag var i egypten förra veckan har jag fått fina ränder efter mina två festivalarmband på min högra handled. Och med bal och student på ingång kan man inte va randig, man kan heller inte komma på balen med festivalarmband på. Sure, man kan dölja dem med handskar eller kanske något annat fint men det duger inte. Jag har länge sagt att de snart åker av och nu är det nog dags ändå.

Konstigt nog känns det inte som att det kommer vara så enkelt som jag trott. Jag har vant mig vid banden. Jag trivs med dem, även om det inte alltid är så snyggt så är de mina. Och det är minnen i dem.

Arvika -08, första festivalen. Fest, värme och kent. Helt oförglömligt

Hultsfred -09, vad kan jag säga, hultsfred i mitt hjärta. Kings of leon, the killers, winnerbäck. Kärlek i oändlighet.

Det kommer bli otroligt tomt, konstigt och jag kommer sakna dem. Men när det är dags så är det dags.

Nu är det dags

byebye friends.

kärlek

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...