Direktlänk till inlägg 17 januari 2010
Ursäkta men vad hände med att vara positiv, vänta och se och inte tänka för mycket? Jag håller mig inte till vad jag säger, redan van att göra tvärtom. Konstigt och dumt.
Jag vet själv att det blir så mycket bättre om jag tänker mindre, inte överanalyserar och bestämmer mig innan jag vet hur det är. Ta ett steg i taget.
Bra där.
Nu ska jag tänka på annat, mtv i några timmar.
Fint
:*
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 | 5 | 6 |
7 |
8 |
9 |
10 | |||
11 |
12 |
13 | 14 |
15 |
16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 |
31 | |||
|