Det var längesen jag skrev något ordentligt.

Och är det inte längesen så är det sällan.

Jag vet inte vad det blir med mig. När jag inte kan skriva, när jag inte har någon dator till hands - då kommer jag på teman, rubriker och kanske tänker ut ett helt inlägg. När jag väl sitter här så blir det tomt. Jag har ämnen som jag skrivit upp, men de lockar inte längre. Deras tid är ute. Jag funderar på vad det viktigaste med mitt bloggande är. Vill jag ha så många läsare som möjligt, vill jag nå ut till människor, vill jag bli en blondinbella 2?

Nej, jag tror inte det. Jag skriver för min egen skull.

Det roligaste med att skriva är att bygga upp meningarna till intressanta och betydande berättelser. När jag då inte har någon dator bygger jag ihop meningarna i huvudet istället. Och för mig är det inte så viktigt att få ut det till världen.

Men jag hade allt gärna kunnat skriva ut det så att jag minns det.

Minnet är bra, men kort. Som foto-per skulle säga.

So long.

:*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...