Vart är vårt samhälle påväg?

En fråga som kan ledas av alla möjliga ämnen. Den här gången handlar det om säkerhet och överbeskyddande med inslag av lite irritation.

Igår kväll hade vi lite mys, det var jag och några kära kompisar.

Vi satt och snackade om allt och ingenting. När ett intressant ämne kom upp.

Det var en av mina kära vänner som berättade en liten historia om hur han blivit tagen för att vara drogpåverkad.

Denne killen hade varit lite småtrött och lagt sig ner utomhus, om jag minns rätt var det någonstans i stan (?). I alla fall så hade det kommit fram poliser till min lille vän där han låg och filosoferade - kanske tittade han även upp på de vackra stjärnorna som pryder himlavalvet, vad vet jag.

Han hade sedan citerat bibeln när poliserna kom. Vad han sa har jag sedan länge glömt. Men kanske kommer det fram en annan gång.

Utifrån detta; en ung kille vilar utomhus en kväll, ser upp mot stjärnorna och citerar bibeln.

Två poliser kommer fram. Tar med killen till stationen för drogtest!

HALLÅ?!

Vad hade de för rätt att göra detta? Hur kommer det sig att två poliser så lätt kan bedöma att min kompis (som förövrigt var 100% oskyldig) skulle vara drogad?

Har vårt samhälle, vår stad Karlstad -kanske hela Sverige fått så hög brottslighet att de måste plocka in varenda liten människa som kanske kan tänkas vara drogpåverkad?

Jag tycker att det är sjukt. Visst måste vi tänka på säkerheten och det är sant, fler och fler provar på droger och dessa blir bara yngre och yngre. MEN, att plocka in folk till stationen sådär bara hux-flux. Det känns inte det minsta rätt.

Skulle bibeln kanske vara ett skäl? nej, tror inte det va. Har ni hört talas om religösa människor kanske?

men att lägga sig ner på marken, det är väl inte så normalt? fast jag trodde vi levde i ett fritt land, eller....?

Nej, jag förstår inte vad poliserna hade för skäl till detta.

Jag tycker bara ni ska vara glada att min kompis inte stämde er.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...