Sitter och kollar på PSL på festival på SVT play. Sista programmet visades i tisdags och det är från Peace & Love.

Just nu är det Hoffmaestro på scenen, och shit, mäktiskt att se The Storm från scenen.

Robyn, grym tjej detdär.

Lille små flummigt folk överallt, men så är festival.

Hoppas på kent snart..

åh herregud, kentmänniskor, överallt. Jag kommer uppleva kent på peace en gång till, känns underbart.

åhgud, jag måste se kent inom en mycket snart framtid.
Det bästa som finns, någonsin. Alltid. ååhåhhh

kärlek.

introt är inte nådigt långt. Det är en evighet, men det är bra, då varar det längre. tårar, glädje, skrik, sång. ååhh, känslan. hjärtat klappar för fullt, adrenalinet pumpar alldeles galet och lite för fort.

Det där underbara skynket. "Likt en våg av kärlek".

Utan dina andetag.

Fick två väldigt konstiga kommentarer till inlägget här nedanför, ett från "Grannen" & ett från "Anna". De skrev ungefär liknande, att jag skulle vara ful och äcklig och att det inte var konstigt att min familj inte tycker om mig. För det första, min familj tycker om mig, det är nog mer tvärtom. Och för det andra, ful och äcklig? come an, bättre än så kan ni väl?

Hur som helst så vet jag inte vem personen/personerna är och därför kan jag inte ta åt mig. Hade jag vetat att det var någon i min omgivning kanske jag hade tänkt på det lite mer, men nu skrattar jag mest bort det. Tycker det är rätt pinsamt att kommentera på det viset.

I alla fall tog jag bort båda två, inget värt ha kvar enligt mig.

Hoppas ni får ett fint liv, Anna & Grannen. Och ska ni skriva något mer kan ni väl åtminstone underteckna med ordentliga namn.

:*