Igår fick jag många fina lovord av en människa jag inte riktigt vet hur jag ska beskriva. Det kändes som att han menade det. Det kändes som om det för en gång skull var ärlighet bakom det han sa. I vilket fall så blev jag glad för hans ord. Trots allt som varit så kunde jag lyssna, och det är jag glad för.

Mindre kul att han inte jämt kan vara så. Ärlig, öppen, gullig, fin. Så som jag ibland inbillat mig att han är, så fel man kan ha. Jag önskar att jag hade rätt, att allt var enklare.

Jag önskar att det hade kommit tidigare, innan allt. Då kanske han hade kunnat vara den människan jag trodde han var. Nu kom det efter att jag släppt allt med honom. Nu kom det när jag faktiskt inte ville se honom mer. Jag hade fått nog på riktigt. Då kommer han där, med bra ord, med rätt tanke.

Men trots att han var sent ute så är jag glad att han sa det han sa. Jag kommer bära med mig de orden länge, det vet jag.

Så tack, eller något..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...