Har precis kommit hem från sthlm. kent var helt underbart, som väntat. men det är ingenting jag ska ta upp nu, är på alldeles fel humör för det.

ibland mår man bara dåligt, av ingen som helst anledning och just i sådana tillfällen går allt fel. Där är jag nu. Deprimerad, nere och allmänt grinig. Orkar ingenting, vill ingenting.

Vid såna här tillfällen tänker jag för mycket. Alldeles för mycket, jag ångrar. Och inte så att jag bara har ångest, nej jag ångrar verkligen. Saker jag gjort, inte gjort,. Människor jag släppt eller tvingat bort. Det blir bara för mycket nu, jag orkar inte mer.

Jag vill inte att det ska vara så. Jag vill att det ska vara bra, som förr.

Nu är allt en enda röra.

Dessutom är datorn trög som ett as.

Jag lägger ner.

"Vi hörs"

 

Sofie

1 mars 2010 23:49

Jag vill inte tro att du hoppat ner från toppen, bara för att det varit en "nere-dag". Se det bara som att du stått och tittat ner, och känt igen. Kanske för att det är skrämmande att stå på en plats med båda fötterna. Men också för att det är mänskligt att vara nere. Men det är ändå vi själva som gör det där valet om det ska vara en "nere-dag", eller om det ska bli en "nere-vecka" eller t o m kanske en "nere-månad.
Påverka det innan kontrollen tar kontroll över dig. För Malinda, jag kan ärligt säga att jag verkligen tycker att du förtjänar en plats på toppen.

http://sofiiejohansson.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...