Direktlänk till inlägg 20 februari 2010
Jag sitter i mitt rum med rullgardinerna helt uppe. Det rä inte likt mig, jag brukar gilla att sitta i lite halvmörker, mysljus och drömma mig in i min egen värld. Men idag känner jag att jag vill ha ljus, jag vill känna glädjen genom allt det vita.
Snön täcker världen utanför till max. Snöflingorna yrar runt som vilsna själar metervis över marken. Världen är vit. Men det gör mig ingenting.
Ingentiiiiiiing faktiskt. För vet ni..?
JAG SKA SE KENT OM 6 DAGAR!!
den 26:e Februari smäller det i sthlm, annexet.
Och just nu sitter jag i mitt rum och taggar. Stereon är fylld med kent, Röd står på till max och livet är underbart. Det kan nästan inte bli bättre.
kärlek!
:*
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
7 | |||
8 |
9 | 10 | 11 |
12 |
13 |
14 | |||
15 |
16 |
17 | 18 |
19 |
20 | 21 | |||
22 |
23 | 24 |
25 | 26 |
27 |
28 | |||
|