Jag är förföljd - av nummer. Tre stycken små ettriga siffror som är efter mig vart jag än går. Jag ser dem på bilar, bilder, klockan, låtlängder etc. Och det är samma tre i samma ordning varje gång, tre små siffror som aldrig lämnar mig ifred. frustrerande. Det är som alla sa att det ska vara när man sett "number 23", men det är varken de siffrorna eller någon efterföljd av någon film överhuvudtaget.

Men det är lite läskigt, när jag som minst anar det kommer de. Tre små siffror; 342

tre-fyra-två, tre-fyrtiotvå, trehundrafyrtiotvå. Tre fyra två, dumma siffror. Jag vill inte vara förföljd längre.

I feel like a child

Jag vill inte tänka mer, jag ska officielt sluta tänka. Annars kommer man bara på saker man inte vill tänka på, typ att jag har två grejer att göra till imorgon som jag inte kan göra för att jag inte vet vad det är. Hade jag inte tänkt så mycket hade jag inte kommit på det. Å andra sidan kunde jag ha kommit på det tidigare så jag kunde fråga någon. Nu känns det lite långt bort. Jag får helt enkelt tänka mer mitt på dagen och mindre på kvällen.

Tyvärr sov jag mitt på dagen idag så den idén hade inte funkat ändå. Hade konstigaste drömmen på länge som jag inte minns va det va för något. Men den va konstig, sådetså.

Varför får jag inte på mig dina blåjeans?

Har lyssnat på kent hela dagen. Underbart, gör mig hel.

bara 19 dagar kvar nu

Jiho!