Direktlänk till inlägg 11 oktober 2009
Sommaren är över och hösten välkomnas. Eller har välkomnats, det var ett tag sen kylan kom nu.
Vackra färger, härligt soliga höstdagar och kyliga mornar. Hösten är en bra tid.
Trots detta längtar jag efter en tid med snö, bitande kyla och härliga vinterlandskap.
Jag vet inte vad det är med mig. I sommras ville jag inget annat än att ha värme, året om. Nu vill jag inte vänta på kylan och snön längre, jag vill ha vinter nu. I allt detta tycker jag också om hösten, och jag vill att den ska stanna. Med alla förtrollande färger lyser den upp vår omgivning, och den inspirerar mig.
Jag fastnar i alla fyra av våra årstider. Och jag vet redan nu att när våren kommer är det ingen tvekan om att jag vill att den ska stanna, precis som jag känt med de andra tre.
Jag kan helt enkelt inte bestämma mig. Lika bra att njuta av tiden de ger, alla fyra.
carpe diem
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 |
9 |
10 | 11 | |||
12 | 13 |
14 | 15 | 16 | 17 |
18 | |||
19 | 20 |
21 |
22 | 23 | 24 |
25 | |||
26 |
27 |
28 | 29 |
30 |
31 |
||||
|