Direktlänk till inlägg 6 oktober 2009
Jag har otroligt otur med bussar. Eller inte otur varje gång kanske, det ligger nog endel klantighet i det också. Idag t.ex, en halvtimme blir till en kvart, en kvart till tio minuter och tio minuter försvinner så fort..
Jag har slutat chansa också, jag orkar inte se bussen komma när jag befinner mig hundra meter därifrån. Bussar knäcker mig. Det är elaka väsen som borde anpassa sig till mig istället för tvärtom.
Nu ska jag cykla till bussen, en kvart till godo. Sådetså
:*
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 |
9 |
10 | 11 | |||
12 | 13 |
14 | 15 | 16 | 17 |
18 | |||
19 | 20 |
21 |
22 | 23 | 24 |
25 | |||
26 |
27 |
28 | 29 |
30 |
31 |
||||
|