Direktlänk till inlägg 28 september 2009
Hur förklarar man en känsla som gör en lycklig på en hundradels sekund? Helt genomlycklig, då ingenting annat får plats, ingenting alls.
På en hundradels sekund strömmar känslorna vilt inom mig. Sen stannar de där, i kanske två, tre eller fem minuter. En del i flera timmar, bara för att det är så speciella, så bra.
Jag kan inte förklara på riktigt hur lyckan gör mig, men det känns som om jag kan göra vad som helst, det känns som om hela världen är min. Som om min bubbla sträcker sig över hela jorden. Som om jag kan flyga
Åh jag älskar känslan.
Musiken är min värld.
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 | 11 |
12 |
13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 |
20 |
|||
21 | 22 | 23 | 24 |
25 |
26 |
27 | |||
28 | 29 |
30 | |||||||
|