Helt ny design här. Märks att det var längesen jag skrev någonting då..

Min dag tog just en helomvändning, just därför hamnade jag här. Det är nog oftast då jag skriver, när någon stark känsla flyger över mig. Det är då jag skriver som bäst, när jag egentligen inte orkar tänka. Jag låter bara orden komma och fingrarna flyga, det blir bäst så.

Nu vill jag säga någonting om människor. Jag vet inte riktigt vad eller hur, men människor ska det handla om i alla fall. En del människor finns där i vått och torrt, en del människor finns på längre avstånd men värmer ändå när man verkligen behöver det. Vissa människor är såna man tror ska finnas där livet ut, sen bara glider de ifrån en. Vad gör man då? Ska man springa efter och dra dem tillbaka, eller ska man själv glida åt ett annat håll och se hur man klarar sig utan den där guldklimpen som funnits där så länge?

En del människor är världsbäst på att göra andra människor glada. De bara har den där energin som gör att man blir alldeles sprallig bara av att vara dära dem. En sån människa ska man vara rädd om, för det är inte alla som har den turen att få vara nära sådana personer. Har du en alldeles speciell människa som gör dig glad, ta hand om den och håll fast om den, du betyder nog mer än du tror för den med.

Sen finns det en annan typ, den som får en att må dåligt. Den som på något sätt lockats in i ens liv eller kanske finns där från början. Hur det än är så är det en person som inte är bra för någon. Det kan handla om en person som tidigare passat en perfekt, en person som varit en bästa kompis. Det kan vara ett syskon, en släkting, en förälder. Någon man tvingas leva med, utan att själv kunna bestämma eller ta avstånd från. Jag vet en del som vart med om riktigt djupt satta människor av den här sorten, ofta är det någon nära som utsätter en för dålig energi och då kan det vara svårt att veta vad man ska göra för att komma ifrån det. Det är inte enkelt, det finns inga enkla svar. För en sak är säker, det räcker inte att fly.

Jag har erfarenhet av olika typer av människor. Men för det blir jag ingen expert. Jag vill inte ha erfarenhet av alla. Jag vill ha det lätt, jag vill kunna ha det precis som jag vill, jag vill kunna bestämma. Men det funkar inte så. Tyvärr. Jag vill kunna ha de positiva, snälla och glada människorna. helst skulle jag bara vilja att alla människor var såna. Och kanske lite ledsna med en när man behöver det, som en bra tröst eller sorgekompis.

Jag vill kunna bestämma själv. Borde inte alla ha rätt till det? det är ju ändå våra liv...