Direktlänk till inlägg 6 augusti 2009
Vart är den bortglömda känslan av måsten, vart har tidiga mornar tagit vägen och vart är min käre vän sista minuten?
Inte har de försvunnit för gott inte, om bara några veckor är de faktiskt tillbaka igen. Men tro inte att de är välkomna för det.
Det är så mycket att hinna med tills dess, så mycket att tänka på, så mycket som ska hinnas med. Och nog ska jag klara det alltid. Måsten, det finns det inga för tillfället, men många ska och borde. De är dock inte lite högt prioriterade, för än är det sommarlov och än kan jag göra som jag vill.
Det känns bra, just nu
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 | 7 | 8 |
9 |
|||
10 |
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 | 20 | 21 | 22 |
23 | |||
24 | 25 |
26 | 27 |
28 |
29 |
30 | |||
31 | |||||||||
|