En ny ögonsten är på väg.

Förlåt mig min kära Astronaut, men jag klarar mig inte ensam.

Efter mycket sörjande bestämde jag mig för att ta steget. Eftersom jag troligen inte kommer få tillbaka min baby så är det lika bra att starta om på nytt. Med en likadan såklart. Så nu är den på väg fpå posten, min nya ögonsten. Lika röd som kärleken självt. Jag är nöjd, även fast jag helst fått tillbaka min trogne vän.

Ett nytt kontantkort ska fixas också. Men halebop är inte de smartaste måste jag säga. För att logga in på min sida och beställa ett nytt kort därifrån (för att få samma nummer som innan) måste jag ha en kod som jag inte minns. Och när man inte minns koden kan man få den skickad men gissa vart? jo, till mobilen såklart. Guldstjärna till halebop. NOT.

Tills den nya skönheten kommer ska jag klara mig med min lilla festivalmobil, så ni får stå ut med färre sms, och ja. En tråkigare version av mig. Och ett nytt nummer i några dagar. Som jag inte vet vad det är för något än men det visar sig snart.

I'll be back

 :*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...