Det blir en nedrans massa bloggande nu. Jag försöker helt enkelt få ur mig så mycket som möjligt nu, så jag slipper det imorgon.

Om jag känner mig själv rätt så kommer jag imorgon bli överumplad av känslor. Nervositet, glädje, pirr-i-magen, ännu mer nervositet. Jag vill få ur mig det nu så jag kan vara helt lugn imorgon. Jag tror inte jag kommer lyckas.

Jag tänker på tåg-resan. Då kommer jag ha så sjukt mycket tid att tänka. Jag kommer hinna bli nervös, lugna ner mig och bli nervös tio gånger om, minst. Jag tänker på ögonblicket när tåget rullar in på Eskilstuna Central. Min mage kommer vara bombad med pirr. Som jag inte alls kommer veta vart jag ska göra av. Hjälp.

När jag blir nervös och full av pirr-i-magen som jag inte vet vart jag ska göra av, då vet jag knappt vad jag gör. Jag vill inte skämma ut mig det första jag gör. Det vore inge vidare. Samtidigt vill jag inte bli blyg heller, för det kan också hända. Och att stå där och bara vara tyst, nej så blir det bara inte.

Okej. Ett djupt andetag innan jag entrar stationen, så får det bli. Och sen får jag ta det som det kommer helt enkelt. Det som händer händer.

Ödet får styra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hola guapas! Har varit hemma i svedala en hel del under senaste tiden, det har varit kvalitetstid med la familia, vänner & djuren. Var även hemma & sjuk en helg, mindre bra men ändå skönt att vara i karlstad där jag kännde att jag kunde vila upp mi...

När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...

             "Ni kommer att förenas i tårarna, känna gemanskap i sorgen"   ''Min familj, mina vänner - NI, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses, en dag ska vi återförenas, en dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, men känn det ...

Det behövdes verkligen.   Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...