Direktlänk till inlägg 22 maj 2008
Nu är det slut på slaveriet. Efter flera dagar med intensivt ringande till SDR, svarade de äntligen. Och nu är jag officielt uppsagd. Jag blev glad, verkligen jätteglad. Det är nämligen så att när man säger upp sig så har man vanligtvis fyra veckors uppsägningstid d.v.s man måste jobba fyra veckor från det att man säger upp sig (detta för att SDR ska ha möjlighet att hitta en ersättare). Vad som gjorde mig så glad var det att jag slipper den här uppsägningstiden. Jag behöver enbart jobba den här helgen och sen är det slut på slaveriet. GÔTT!
Nu ska jag bara försöka hitta mig ett nytt jobb. Med relativt bra lön och så ska det vara någolunda roligt, tips?
När jag kom ut för mamma… jag var femton år, jag minns att jag låg på golvet i mitt pojkrum i fosterställning och bara grät och grät för att jag var så rädd. Rädd att inte ha någon mamma mer om jag berättade. Jag älskade mamma. Men jag vis...
Det behövdes verkligen. Jag är ingen bloggmänniska längre, åtminstånde så känns det inte så. Jag skriver inte längre, fotar inte alls lika mycket, tänker inte riktigt på samma sätt. Fast när jag väl skriver så skriver jag så som jag alltid gjor...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
||||||
5 |
6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 |
|||
12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | |||
19 |
20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 |
|||
26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 |
||||
|